Äntligen kom tant Leila på besök....skyll dig själv Leila d va du själv som kallade dig för tant:)
Fina Leila som opererat foten tog sig till oss med kryckor. Jag o Izabel uppskattade besöket o längtar till nästa gång. Fina presenter hade hon med sig också.
Det har vart en lugn mysig dag....nu blir d sängen.
Min man frågade mig hur d känns att vara mamma just idag på mors dag....o jag flinade bara!! Jag har varit mamma sen den dagen jag fick veta att jag bar på lilla älsklingen. Redan då när hon inte ens var född, när jag inte visste om d var en hon/han väcktes massor av blandade känslor....Kärlek!! Kärleken till lillen i magen växte dag för dag o uppnådde max när jag för första gången fick träffa min skatt, glädjen i mitt liv. Sedan den dagen vet jag att den kärlek man känner för sitt/sina barn e ngt oförklarligt o ngt man ansolut inte kan vara utan om man en gång erfarit det. Så nu till min första mors dag firande som började med att Izabel med hjälp av sin underbara pappa väckte mig med sitt leende o min favorit choklad på sängen. Min åsikt e att alla dessa dagar e av kommersiell syfte men ärligt talat d struntar jag i totalt. Visst kan d vara så i dagens samhälle men d finns en historia bakom. Dessutom älskar jag presenter så jag tänker inte sitta o snacka om att jag e mor varje dag o bla bla bla....för då kanske jag blir utan present:)
oavsett syfte så e d fint att d finns dagar som både mor o far uppskattas lite mer. För d e vi o de värda. Så tack Izabel o pappa för mina fina solglasögon<3<3
Efter en sen frukost o en härlig o rolig dusch med Izabel åkte vi iväg till Bromma Zoo för att köpa filter till alvariet. Sedan kolla vi runt efter en present till Ante (syrrans man som fyller 42). Efter d in på systemet där d var fullt med folk....ibland undrar jag hur mkt folk dricker. Alltså d var verkligen fullt, men d e ju lördag o så har d ju vart löning så d kanske inte e så konstigt. Efter systemet var jag bara tvungen att åka till Ica maxi eftersom min bästa vän Hanni berättade att OLW har tagit in chips som de hade för många många år sedan. Ni kan ju bara tänka er hur d kändes för mig igårkväll när hon satt o åt chipsen o berättade hur goda de var. Ni som känner mig vet hur galen jag e i chips o choklad. Klockan var över 22:00 o Ica maxi hade stängt. Men tro mig hela natten längtade jag efter chipsen. Otur som jag har var just den smaken hon tipsat om helt slut, d förklarar ju att de e goda. Men jag hittade en annan sort som nu e tillbaka. Men den var inte god....enlig tjejen på Ica maxi får de in den andra smaken imorgon:)
Tur nog köpte jag en helt ny smak från Estrella o den var riktigt god. Nog om chips nu, e verkligen hungrig nu men tänker inte äta ngt. Idag har jag verkligen proppat i mig massa onyttigt.
Efter maxi hade vi några andra ärenden innan vi åkte hem till syrran o njöt av den goda hemlagade maten. För mig finns d inget godare än persisk mat. Den goda råg o persiljesoppan o den goda dill o bondböneriset med kyckling....mmmm, d bara vattnas i munnen. Riktigt gott var d!! Efter d vart d tårta o massa annat gott. Så oavsett hur hungrig jag än må vara så får jag inte äta ngt nu. kanske en avokado....eller sängen direkt!!
Denna morgon började med att jag nockades i ansiktet av lilla Izabel som ville väcka mamma som hade lite sovmorgon o sedan nockades jag ännu en gång när jag läste aftonbladet. Det e ju kaos, vad händer med den en gång trygga Sverige?? Åkersberga nu?? Hur länge ska detta pågå?? vad orsaken än må vara så måste detta få ett slut! Jag vill inte tycka o säga en massa om mina åsikter kring det som händer men jag önskar bara att alla tar sitt ansvar! Att föräldrarna tar sitt ansvar som föräldrer!!
Jag oroar mig för Izabel som helt ofrivilligt kommer att påverkas av detta!! Hon e född i Sverige o kommer att växa upp här men man ser att hon inte e svensk!! Jag hoppas att vi kan vara bra föräldrar o lära henne att d viktigaste e att vara den man är, bara vara JAG!! Man behöver varken vara svensk, iranier elle ngt annat! Det räcker gott o väl med att vara Izabel.
För mig som kom till Sverige som 9-åring var det förvirrande o jobbigt. Jag ville bli svensk o kände mig också som en, men ju äldre jag blev desto mer förstod jag att jag inte kunde bli eller vara en svensk o inte heller iranier. Jag var förvirrad ganska länge tills jag kom fram till att d räcker gott o väl med att bara vara Gitti.
Jag har bott i Sverige i 23 år nu o har haft ett bra liv, men d som händer nu skrämmer mig o d mest för Izabels framtid. Ska hon växa upp i ett land där hon av många kommer att ses som en kriminell?? Nu börjar även detta inlägg att likna en roman, d e lite min grej att aldrig kunna sätta punkt liksom. Men till slut vill jag bara skriva att jag inte har ngn respekt för de som håller på med d idiotiska o inte heller för de som tycker att dessa invandrare e djur som ska brinna i helvetet. Detta har inget med vart man kommer ifrån att göra. många av de som gör detta e säkert födda o uppvuxna i Sverige o har gått i den svensla skolan. Är d någinstans d brister e d i uppfpstran som sker både i hemmet o skolan!!
Och till de som gör detta o många andra som skyller detta på samhället o politiker säger jag bara suck. Ingen annan ska styra ditt liv än du själv, omständigheterna kan påverka ditt liv men aldrig styra ditt liv så länge du själv inte tillåter det. Så sluta skyll på annat o andra o ta tag i dig själv!!
Och till sist en önskan: snälla farbror blå gör ngt, tai hårdhandskarna!!
Har länge funderat på att skaffa mig en blogg o det har inte riktigt blivit av. Kan nog inte säga att jag inte haft tid, var d ngt jag hade gott om var det just tid. Jag prioriterade annat eller kanske var jag bara lat. Men nu minsann när jag inte ens har tid att klia mig i håret (persiskt ordspråk) har jag plötsligt all tid i världen för att skaffa mig en blogg :) Ärligt talat så vart d en impulsgrej att jag ikväll satte mig och skaffade mig denna blogg. När min underbara lilla skatt somnade hade jag två val, att antingen sitta med en kopp te o skriva min bok eller att göra ngt nytt, det vill säga, skaffa denna blogg. Att jag inte ens har tid att klia mig i håret (d börjar låta skumt....hahaha) beror på att jag är mamma till underbara Izabel som idag blev 4 månader o 15 dagar gammal. Som mamma har JAG typ ingen tid över till ngt annat. Jag lagar knappt mat längre, vilket jag älskade att göra förut. Ibland tänker jag att d beror på att jag vill tillbringa varje sekund med min underbara ängel, för varför skulle man annars inte ha tid. Men ärligt talat får jag dåligt samvete om jag gör annat under tiden vi e ensamma. Men när min man kommer hem så e d en annan femma. Jaja, detta börjar bli en roman, e väl inte d som e tänkt riktigt. Hur som helst så har jag i alla fall tagit steget o skaffat mig en blogg, sedan får vi se hur länge jag kommer att behålla den:)
Lite kul att användarnamnet Gittis var upptaget, plötsligt kom jag på Gittiz, vilket blev jätte
bra då jag fick med Izabels 2 första bokstäver :).
